JUST SOMEBODY THAT I USED TO KNOW

Det är så hemskt. Eller, hemskt kanske inte är rätt ord egentligen men jag vet inte riktigt
vad som i så fall skulle passa bättre. Jag pratar om det här med att förlora någon man står
nära. Inte förlora på det sättet att de flyttar eller till och med dör. Jag menar förlora på
det sättet att de fortfarande är nära men ändå inte går att nå.

Det kan börja med att man inte pratar riktigt lika ofta, sen pratar man inte alls, och till slut säger man inte hej när man ser varandra. Men det kan också vara en enda händelse, stor eller liten, som gör att en hel vänskap går förlorad. Det händer fruktansvärt lätt, går inte att se i förväg och är lika hemskt varje gång. Hemskt. Det kanske är rätt ord trots allt. För det är vad det är. Hemskt. Det är bland det värsta jag vet. Det här att man kan vara så nära någon, dela deras innersta tankar och hemligheter, och att det så snabbt kan ändras till att man inte ens hälsar. Att man möts i korridoren och tittar åt vilket håll som helst förutom på varandra. Att man kan gå från att vara så nära, till att bli som främlingar.

Det här att någon kan sitta precis bredvid men ändå vara så oändligt långt borta.

DOM 999 SAKER JAG ALDRIG SKULLE GÖRA

Tjo. Lyssnar nu på en väldigt kort spellista bestående av nya 999. Så bra. Jag dör. Har väl egentligen inte jättemycket mer att säga så tänkte bjuda på lite bilder från när vi var hos adam i fredags och gjorde våfflor och bara CHILLADE GÄRNET! Blev många bilder på adam såg jag så här i efterhand men vi var ju ändå hemma hos honom så det kanske han är värd.

SPRIDER LITE KÄRLEK BARA TILL ALLT BRA

Har världens bästa vänner som får mig att skratta även när jag är ledsen och som alltid får mig att må så jävla bra och som får mig att känna mig så uppskattad. Har vänner som reser genom halva landet bara för att det är min födelsedag. Har vänner som är hemlighetsfulla i flera veckor för att fixa min present. Har vänner som sjunger ja må hon leva och väcker mig med tårta. Har vänner som gör sitt bästa för att min dag ska bli den bästa och som kommer hit på maskerad. Har så många vänner som jag älskar så jävla mycket och jag hoppas dom vet det. Har spellistor med håkan hellström som går på repeat och sprider lycka. Har en godispåse och rostmackor med hallonmarmelad. Är ledig på en måndag. Har ett jobb. Träningen börjar ge något. Det är soligt och så varmt att jag kunde ta hundens morgonpromenad i baseballjackan. Även när någon snackar skit så rinner det bara av eftersom jag har så mycket annat som är bra. Har långa konversationer med främmande såväl som ofrämmande människor på facebook. Har en ziperall som är underbar. Har silvriga naglar som lyser upp. Snart är det student och jag har förmodligen hittat både klänning och skor. Har haft bästa helgen och bästa födelsedagen.
,
Känner så djävulskt mycket kärlek. Älskar livet.

VI SATT PÅ GRÄSET SOM VÄXTE I TAKT MED HIMLEN

GODMORGON VÄNNER! Skönt att skriva av mig lite ilska igår, det gjorde att det släppte helt och hållet. Ja, eller tills nästa idiot tar upp ämnet förstås för då blommar det väl upp igen. Men annars då? Drömde om san francisco och en bussresa i portugal. I want summer even in my sleep.

DANSAR OCH UNDRAR, ÄR DU OCKSÅ SJÄLV?

Finns en nackdel med att hålla i en fest dock. Människor.

Jag blir så trött på alla som tjatar och blir sura. För det första. Fatta vinken. Försöker jag på ett smidigt sätt säga att nånting kanske inte kommer att gå så kommer det inte att göra det. Det borde inte vara så svårt att förstå. Finns heller inte någon anledning att bli sur över att ens kompis inte får komma osv, för det enda som händer då är att jag kanske inte har någon lust att bjuda dig heller. 

Borde vara ren logik och lätt för alla att förstå. Men i guess not.

Kunde också tycka att jag borde få välja själv vilka jag vill ha på min fest och inte, men det kanske är för mycket begärt? Kunde också tycka att folk inte ska missuppfatta allting innan dom har fakta. Bjuder jag någon så är det för att jag vill det, och bjuder jag dom inte, tja då vill jag helt enkelt inte ha dom där. 

OCH DET VIKTIGASTE AV ALLT, och även det som är svårast att förstå verkar det som. Har för många gånger för att räkna fått frågan "ska x komma? nehe varför inte, är inte ni vänner?" Alltså VA, bara för att någon inte blir bjuden så betyder inte det att vi inte är vänner? Eller är personen som ställer frågan så dum att den inte förstår att jag inte kan bjuda alla jag känner? Jag blir så trött bara.

Jag tycker det är askul att ordna fester och annat, seriöst tycker jag det. Men när folk blir sura och tycker att man gör fel vilka val man än gör, då är det fan inte kul längre. Har många gånger tänkt ställa in helt och hållet på grund av sura idioter.

Förlåt för det, var tvungen att skriva av mig lite. Nu ska jag vara glad igen.

JUST TAKE IT LIKE A MAN AND WALK AWAY

Är så glad och så pepp på livet. Går runt och ler hela dagarna och kan verkligen inte bli sur. Framförallt är jag så taggad på den här helgen att jag snart går i taket. Ska fylla år, ska gå på handboll, ska klä ut mig till militär, ska få pannkakstårta till frukost, ska vara så jävla lycklig. FÖR ATT TAGGA, lite bilder från min födelsedag förra året. Vi blir fan inte bra på bild men vad gör det eftersom hela det dygnet ändå var för jävla värt och vi var allihop så jävla snygga. Jag älskar att hålla i fester nästan endast pga jag får vara omringad av alla mina bästa vänner.

FÖR VI DANSAR OCH DU HAR SÅ MJUKA LÄPPAR

Kommer ni ihåg när jag såg ut såhär? Det gör knappt jag. Tycker det ser himla konstigt ut. Blont hår liksom, det har jag aldrig haft. Skulle aldrig falla mig in.

Fyller även år om en vecka och en dag och mitt liv är kaos och underbart och uppochner och perfekt och cp. Sitter i min säng och lyssnar på håkan hellström. Det var vår i luften idag och jag hade vårjacka och solglasögon. Håkan går i idé under vintern men så fort vårsolen kommer fram så gör håkan det med. Sen försvann solen och jag gick runt på stan med solglasögonen på huvudet och såg dum ut. Men vad gör det om hundra år. Har ju håkan.

KOM IGEN LENA VAD SKULLE VI ANNARS GÖRA

Vet inte hur det kom sig att jag kände för att blogga idag. Det bara blev så