01 oktober, 2010

THE DAY WE MET WAS LIKE HIT AND RUN


Nä, nåt hudik blev det då inte idag. Tyvärr. Men det är så roligt att luras om det, eller hur agnes? Hehehee, men akta dig du bara, nästa gång kommer jag på riktigt. Bewaaaaaaaaare!

Men nog ska jag iväg alltid. Har precis (för typ en och en halv timme sen) duschat och sitter nu här med trassligt hår och nyrakade ben och funderar över vad jag ska ha på mig. Ikväll blir det fest i gävle för nån släkting som jag inte vet vem det är. Pappas kusin kanske? Eller om det var kusinens son? Vem det än är så kommer typ hela släkten dit och då kan det ju faktiskt inte bli annat än bra.

Hur min släkt är? Tjaa, tänk er min familj. Gångra (säger man så, gångra?) det med hundra. Där har ni släkten. Och då är det bara pappas sida. Shajse. Off to tha smink and tha garderob.

2 kommentarer:

  1. när du väl tänker komma kommer jag säkert inte ens va på skolan.

    SvaraRadera
  2. jodå! tror du inte jag ser till så att du är där eller? sånt lämnar man inte åt slumpen

    SvaraRadera

och ha en åsikt.