Hej. Längesen sist. Snabb tillbakablick:
12 mars, hade maskerad hemma med massa trevligt folk och alla hade tagit det hela mycket seriöst och var bra utklädda och jag måste säga att det blev väldigt lyckat.
13 mars, några härliga filurer sov över från lördagen och vi kollade på film och åt rostat bröd och vi åt chips och vi spelade alfapet och myste.
14-17 mars, vanlig skola och inget speciellt hände
18 mars, skola på dagen och vid tre drog jag och aleksi till stockholm för att påbörja köandet till My Chemical Romance. Prick fyra ställde vi oss efter ca. 200 emos och stod sedan kvar på exakt samma plats till klockan sju och såg allt fler ställa sig efter oss. Efter klockan fem såg man inte längre slutet på kön. Halv åtta blev vi insläppta och hittade snabbt en grym plats på balkongen där man såg hela scenen plus hela publikhavet. Det var jag, aleksi och några tusen emos, de flesta med rött hår men också några med randigt hår i regnbågens alla färger. Härligt. Först kom ett förband som bara var kassa och spelade för högt. Men sen. Sen kom My Chemical Romance ut och började spela Na Na Na. Tänker inte försöka återberätta något av resten av konserten för då är det risk att jag förstör den för mig själv, men jag har nog aldrig varit så lycklig i hela mitt liv som under de timmar de spelade. Det var helt sjukt jävla bra.
Vi köpte ett paraply när vi stod i kö som vi fick slänga innan vi gick in och jag höll på att frysa ihjäl innan vi blev insläppta för att det var så kallt ute och det tjuter fortfarande i mina öron och jag har fortfarande ont i halsen efter allt skrikande, sjungande, och jublande. Men inget av det spelar någon roll. Det var det värt. Jag kunde ha köpt hundra paraplyn som jag hade behövt slänga och jag hade kunnat köa hela natten och jag kunde ha förfrusit några tår.
Det hade ändå varit värt det.
sv: härligt! har du nånting jag kan bättra på tycker du? :)
SvaraRaderasv: okejokej tur det då, säg till om du kommer på nått då ;)
SvaraRaderahaha jaså? det är ju super! :)