20 november, 2011

SOMEONE LIKE YOU

Vet inte vad jag ska skriva.

Sitter i ett mörkt stockholm där gatlyktorna speglas i vattnet på trottoaren. Lyssnar på someone like you. Har inte tyckt att den är så bra. Någonsin. Fram tills idag. Behöver ibland lite övningstid kan man säga innan jag börjar tycka om en låt. Kan lyssna på den hundra gånger och tycka att den är värdelös, sen plötsligt är det något som klickar och den är plötsligt bra. Someone like you.

Borde inte vara ensam här just nu egentligen. Tänker alldeles för mycket när jag är ensam. En sjukdom jag har. Krossar tankar om och om igen tills inget finns kvar. Och när jag har gått igenom allt så många gånger att jag tappar bort mig själv så slår det plötsligt tillbaka så kraftigt att jag får svårt att andas.

Det är så lätt att ångra sina beslut i efterhand. Även om jag vet att det är för det bästa och att det egentligen faktiskt är det jag vill så önskar jag ändå att jag kunde ta tillbaka allt och börja om från början. Jag förvirrar mig själv i mina tankar och vet plötsligt inte om jag saknar dig eller om jag bara inte vill vara ensam. Det kan vara skönt att vara själv ibland men jag vill inte vara ensam. Jag hatar att vara ensam. Men ensamhet kommer i så många olika former. Det är så svårt att fly ifrån och kommer alltid smygandes när man är som minst beredd. Slår mig i sidan så att jag faller och tappar all kraft.

Men jag försöker hålla mig sysselsatt. Ha så mycket att göra så att jag inte hinner tänka. Kolla på hundratals avsnitt från serier. Åka till gymmet. Gå ut och fota. Prata i telefon. Plugga. Laga mat och skratta med mina bästa vänner.

Kanske är det därför jag är så rastlös. Jag vet att jag alltid måste göra saker, annars går jag vilse i mina tankar. Kanske är det därför jag blir så frustrerad när vänskap tar slut. När kärlek dör. När vi måste sluta prata. Kanske är det därför jag vägrar släppa taget. Jag fattar när jag inte är önskad i samtal, när jag borde hålla käften och gå åt andra hållet. Herregud jag är väl inte korkad. Jag vet att jag inte får bry mig och jag får inte ta kontakt. Men jag kan inte sluta. Vägrar tro att vänskap kan dö. Vägrar vara ensam.

Det finns inget som skrämmer mig mer än ensamhet.

3 kommentarer:

och ha en åsikt.