Har ett stort fluffigt duntäcke som liksom frasar och som är det mysigaste täcket i hela världen eftersom det är så stort så att det till och med försöker rymma ur lakanet. Har en stor påse med naturgodis (godaste godiset, just sayin) och en fin spellista på spotify. Har träningsvärk i hela fucking kroppen och det känns BRA. Drömmer drömmar om nätterna som är helt ologiska men ändå på något sätt fina. Imorgon ska jag fira min lillasyster som blir fjorton och sen ska jag träffa mathilde för att plugga och det känns faktiskt inte så hemskt. Inte så hemskt att plugga alltså. Är aldrig hemskt att träffa mathilde. Haha. Och varför känns det inte så hemskt att plugga? För att om exakt en månad tar jag studenten. HUR SJUKT ÄR INTE DET?
I höst kommer jag att läsa två kurser på Uppsala Universitet. Jag har en månad kvar av gymnasiet. Hela sommaren kommer jag att bo granne med erik i världens finaste norrland och bara jobba arslet av mig. Har inte riktigt fattat att någon av föregående punkter är på riktigt. När blev jag så stor att jag får bestämma över mitt eget liv? Hänger inte med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
och ha en åsikt.